Vad är skillnaden mellan naprapat, kiropraktor och sjukgymnast

31.01.2013

Detta är en fråga som med jämna mellanrum dyker upp från patienter och andra intresserade. Och även om det finns uppenbara skillnader så är frågan svår att svara på. En allmän uppfattning tycks vara något i stil med att kiropraktorer justerar ryggen, naprapater sysslar mest med muskulära behandlingar och sjukgymnaster med rehabträning.

Min övertygelse är att de flesta terapeuter från dessa yrkesgrupper antagligen sysslar i mer eller mindre utsträckning med alla dessa former av behandling på olika sätt, och att varje enskild terapeut använder sin utbildning som en grundsten men sedan bygger vidare med ytterligare tekniker. Som exempel kan ges naprapater som vidareutbildat sig inom akupunktur och använder det flitigt på vissa tillstånd; Akupunktur är inte en behandlingsform som är typisk för naprapater och det är inget vi får lära oss på naprapathögskolan utan är upp till varje enskild naprapat om de vill lära sig det efter sin grundutbildning! Det finns även kiropraktorer som till stor del jobbar mer likt en sjukgymnast om man går efter ovan nämnda kriterier, och sjukgymnaster som justerar ryggens leder på liknande sätt som kiropraktorer.

Den enskilda terapeutens värderingar, erfarenheter, influenser och specialkunskaper inom vissa områden gör alltså att gränserna för vad de olika yrkesgrupperna arbetar på för sätt inte är självklara och lätta att sätta fingret på.

Med det sagt ska jag trots allt försöka mig på att lista några skillnader vad gäller behandlingstekniker, utbildning och arbetsområden.

Naprapati

Naprapati (från tjeckiskans napravit, ”att korrigera”, och grekiskans pathos ”smärta” = ”Korrigera orsak till smärta”) härrör från i början av 1900-talets USA, där den utvecklades som en form av kiropraktik med mer fokus på mjukdelar (bindväv, muskulatur, fascia, ligament) än den ursprungliga kiropraktiken på den tiden.

Naprapaterna är globalt sett en liten yrkesgrupp med en överrepresentation i Skandinavien och även några stater i USA där Illinois och framför allt staden Chicago har gott om naprapater.
I Sverige är naprapatin den största yrkesgruppen inom avancerad manuell medicin och över 1200 naprapater utför årligen fler än 1,5 miljoner behandlingar.
På Svenska naprapatförbundets hemsida (www.naprapater.se) går att läsa: ”Naprapater förebygger och behandlar funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelse- och stödorganen. Genom att behandla både muskler och leder nås en bättre funktion och rörlighet i hela kroppen. Denna helhetssyn är själva kärnan i naprapatin.”

Utbildningen till naprapat sker på Naprapathögskolan i Stockholm (www.nph.se) eller i Chicago på National College of Naprapathic Medicine (www.naprapathicmedicine.edu).
Utbildningen i Sverige är 4-års heltidsstudier och legitimation utfärdas av socialstyrelsen efter examen samt ett års praktiktjänstgöring där minst 3 månader heltid skall göras inom offentligvården och 9 månader hos legitimerad naprapat.
De behandlingstekniker naprapaten lär sig under grundutbildningen innefattar massage, stretching, triggerpunktsbehandling, rehabiliteringsträning, mobilisering och manipulation(ledjustering).
Förutom arbete på kliniker finns naprapater representerade inom företagshälsovården, idrottsföreningar och –förbund samt i anslutning till vårdcentraler. I Sverige har ett fåtal naprapater läst forskarutbildningar och disputerat inom områden knutna till fysioterapi, träning och manuell medicin.

Läs mer om naprapati på Svenska Naprapatförbundets hemsida www.naprapater.se, eller på Naprapathögskolans hemsida www.nph.se.

 

Kiropraktik

Kiropraktiken (grekiskans shiro = händer, praktos = att göra) utvecklades under senare delen av 1800-talet i USA, men tekniker för att justera ryggen på olika sätt har antagligen funnits betydligt längre än så. Från början var subluxationsteorin (En kota delvis hoppar ur sitt läge) förklaringsmodellen till varför justering av ryggens leder gav en bra effekt på smärttillstånd, men detta har under senare delen av 1900-talet ifrågasatts och andra förklaringsmodeller tagits fram.

Globalt sett är kiropraktorer en stor och etablerad yrkesgrupp och finns representerade över stora delar av världen, mer eller mindre integrerat i offentligvården i respektive land. I Sverige är kiropraktorer liksom naprapater ansedda att stå med en fot i skolmedicinen och en fot i alternativmedicinen.

Det finns två stora yrkesförbund för kiropraktorer i Sverige; (LKR) Legitimerade Kiropraktorers Riksförbund (www.lkr.se) samt (KFS )Kiropraktiska föreningen i Sverige (www.kiropraktik.com).
På LKRs hemsida går att läsa: ”En kiropraktor behandlar de besvär eller skador som orsakas av störningar i leder, muskler, nervsystem och deras inbördes relation. Det övergripande syftet med kiropraktisk behandling är att återställa och upprätthålla normal funktion i leder, muskler och nervsystem. För att åstadkomma detta använder sig kiropraktorn främst av olika exakta handgrepp. Den huvudsakliga behandlingsmetoden är manipulation (s.k. justering), men även annan manuell behandling förekommer.”

Utbildningen till kiropraktor kan ske i Sverige eller utomlands, och vissa skillnader har vuxit fram beroende på utbildningsort. I Sverige läser kiropraktorstudenterna 5 års heltidsstudier på Skandinaviska Kiropraktorhögskolan i Solna (www.kiropraktik.edu), därefter utfärdas legitimation av socialstyrelsen.
Manipulation är den överlägset mest använda kiropraktiska behandlingsformen och är ett begrepp som bl.a. innefattar mjukdelsmanipulation, ledmobilisering och HVLA-manipulation (High Velocity Low Amplitude.

I Sverige finns kiropraktorer på privata kliniker, inom företagshälsovården och idrottsvärlden samt knutna till vårdcentraler och landsting i många delar av landet.

Läs mer om kiropraktik på www.lkr.se samt www.kiropraktik.com

 

Sjukgymnastik

Sjukgymnastik eller fysioterapi är ett brett begrepp som innefattar diagnostik och behandling av skador och sjukdomar, främst men inte begränsat till rörelseapparatens vävnader (muskler, leder, skelett, nerver). Förutom behandling av skada eller nedsatt funktion arbetar sjukgymnasten även med förebyggande åtgärder såsom träning och ergonomi.

Sjukgymnaster finns över hela världen och väldigt ofta inom offentligvården och då i anslutning till sjukhus eller vårdcentraler, men privata kliniker och mottagningar finns också.
I Sverige är sjukgymnastiken en del av det offentliga vårdsystemet (skolmedicinen) och ofta blir man som patient hos allmänläkare remitterad till sjukgymnast för vidare bedömning eller behandling vid idrottsskador eller andra besvär ifrån rörelseapparaten.
Sjukgymnastik är brett och används inom vården i en rad olika områden förutom värk från rörelseapparaten, t.ex i samband med kirurgiska interventioner eller efter svåra olyckor där kroppen på olika sätt förlorar funktion som behöver återtränas.

Behandlingsmetoderna varierar och beror till stor del inom vilket fält sjukgymnasten är aktiv, men massage, stretching, träning i olika former, elektroterapi och akupunktur är vanligt förekommande.
Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR) är det största yrkesförbundet inom sjukgymnastiken med sina ca 12000 medlemmar och verkar för att ta fram kliniska riktlinjer, samla forskning och sprida sjukgymnastikens kompetens till andra samhällsinstutioner (www.lsr.se).

Utbildningen till sjukgymnast är i Sverige 3-års heltidsstudier och många universitet med medicinsk fakultet erbjuder sjukgymnastutbildning, i Stockholm bedrivs utbildning på Karolinska Institutet (www.ki.se). Legitimation utfärdas av socialstyrelsen.

Efter avslutad utbildning kan sjukgymnasten vidareutbilda sig inom en rad olika områden som t.ex Ortopedisk manuell terapi (OMT/OMI), pediatrik och smärtbehandling.
Läs mer om sjukgymnastik på www.lsr.se

Skrivet av Louise Sollenberg