Löparknä

29.08.2012

 
loparkna-594x250
 

Löparknä är ett vanligt tillstånd och har fått sitt namn pga att främst långdistanslöpare drabbas. Andra namn associerat med löparknä är ”Tractus iliotibialis-tendinit” och ”Runner’s knee”.

Symptom:
Karakteristiskt för löparknä är smärtor på knäets utsida i samband med löpning, ofta jogging, och även en stund efter avslutad löpning. Ett annat typiskt symptom är värk när man trycker med fingret på utsidan av knäet . Mestadels går kortare löpdistanser bra men smärtorna intensifieras under löpningen och blir till slut så påtagliga att man tvingas avbryta sin runda. Mellan löppassen eller i vila har man sällan ont.
Löparknä kategoriseras som en överbelastningsskada, som till skillnad från akuta knäskador som t.ex. ledbandsskador som ofta är ett resultat av en ordentlig vridning i knät, smyger sig på och man har svårt att ange exakt när smärtorna debuterade.
Ibland förekommer lätt svullnad och knarrande ljud runt den ömmande punkten på utsidan av knäet.

Den strukturen som smärtar vid löparknä är den stora senan på utsidan av låret (Tractus Iliotibialis) som glider över lårbenets utskott på utsidan av knäet (laterala femur-epicondylen) och på så sätt skapar en irritation i den underliggande slemsäcken (bursit). (Bild )
Vid intensiv löpträning eller snabbt stegrad löpmängd är risken extra stor att drabbas av löparknä.

Vad gör vi på kliniken med ett löparknä?

Kliniska knätester är det bästa sättet att diagnosticera ett löparknä, tillsammans med av patienten ovan beskrivna symptom. Viktigt är dock att utesluta andra tillstånd som t.ex. meniskskador vilket också kan framkalla värk på knäets utsida.
Om diagnosen bekräftas via tester är det viktigt att se över löpträningens upplägg och göra justeringar i mängd och kvalitet i löpningen, om detta inte görs är risken stor att tillståndet förvärras.
Vidare behandling baseras utifrån individens förutsättningar avseende muskelfunktion, rörelsemönster och skadans stadie.
Då varje person har individuella bakomliggande faktorer till varför överbelastningsskador förekommer är det viktigt för oss terapeuter att göra en funktionell analys och hitta den individens problem, men generellt sett ser vi ofta stelheter eller muskelsvagheter kring höft- och sätespartiet hos patienter med löparknän. Om så är fallet bör behandlingen helt eller delvis syfta till att korrigera dessa fynd via t.ex. styrketräning, stretching och manuell behandling.
Prognosen vid löparknä är god vid adekvata åtgärder och behandling, men kan vara långvarigt och besvärligt för människor som är vana att springa ett par gånger i veckan.

Förutom manuella behandlingstekniker finns dokumenterad effekt av kortison-injektioner och även mindre kirurgiska ingrepp där slemsäcken avlägsnas och senan snittas upp för att minska trycket på benutskottet på knäets utsida.

Om löparknä på Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Iliotibial_band_syndrome

Textkälla: Idrottsskador. Bahr R, Maehlum H, SISU Idrottsböcker, 2004. ISBN 91-88941-83-3

Bildkälla: http://saveyourself.ca/tutorials/iliotibial-band-syndrome.php